Tsetseflugans hämnd :)

Gäääsp!
Vådan av att sitta å titta på en fridfullt ihoprullad liten misse torde vara att slöheten smittar. :)
I vårt ena soffhörn ligger just en liten skönhetsmisse, den sötaste man kan tänka sig!!! Med nosen, för tillfället, dold bakom tassarna och svansen elegant ringlad utefter kroppen ser hon så fridfull ut att jag får ta till braständstickor för att hålla mina ögon öppna. Då å då hör man små belåtna snarkningar från henne. Rogivande så det förslår å inte att jämföra med min fars tordönssnarkningar som ekar i kvarteret där mina föräldrar bor.
Jag minns att min bror, på den tiden han bodde hemma, mycket väl kunde höra dem genom vädringsspringan på fönstret när han traskade hemåt efter en utekväll. Jag minns oxå det år då vi hade förärat vår far en "solsäng" i födelsedagspresent och han "provlåg" den i hallen. Då hade alla vi barn (dvs alla 2) lämnat hemmet och den lilla lägenhet vi turats om att husera i (det skiljer 10 år på mig och min bror) uthyrts till någon annan. Naturligtvis somnade pappa så snart han placerat sitt huvud på madrassen, å hyresgästen fick avnjuta en snarkkonsert som hette duga! (Jo, det var en modig hyresgäst som berättade om det!)

Just den där förmågan, att somna överallt, det måste väl ändå vara tsetseflugans hämnd?
Å just idag tror jag att den drabbat mig.... zzzzzzzzzzzzzz